Kodex

Det är det som de flesta tänker på när de hör ordet bok. Att de får hålla i en bok och läsa texten inuti.
Folk använder kodexböcker dagligen. Om de behöver slå upp något, sitta och njuta med historien, lära sig något nytt eller helt enkelt använda boken som stöd under ett vinglande bord.
Kodexboken kan variera hur mycket som helst i utseende och på många olika språk. Jag tycker att en personlig diktbok kan vara lika mycket till bok som bibeln.
Men det jag söker är nog en samling. Folk kan skriva hur många inköpslappar de vill och de är ingen bok. Däremot om man samlade alla inköpslappar och lade ihop dem så skulle de kunna vara det. För det är en samling av information.

Det som är bra med kodexböckerna är att de kan ge information som inte är begränsad av ord. Bilder. En bok skulle kunna bestå av enbart bilder men ändå berättat något och gett ny information till läsaren.
Kodexen har funnits länge och folk gillar att samla på sig dem. De försvinner från världen med bok i hand för en stund och får ett kanske mer personligt förhållande till boken. Tyvärr läser folk mindre böcker, men det kan bero på att det är så mycket information som surrar runt dem utan att behöva plocka upp en bok.

E-bok

E-boken är inte lika accepterad då den är så ny. Om en person har skrivit något och lagt upp det på internet har jag svårt för att se det som en riktig bok. Det skrivs så mycket inom datorvärlden och jag vill gärna ha ”bevis” på att det är en riktig bok. Jag vet ju att det mesta som trycks i pappersform är granskat och är ett riktigt arbete som någon lagt ner massa tid på. Men nu motsäger jag mig själv lite grann då jag tycker att inköpslappar kan vara bli till en bok.

Om jag får se att ett visst förlag har gett ut e-boken även som kodex kan jag gå med på att det är en ”riktig” bok. Innehållet är det samma, fakta lika dan. Man får samma information vare sig man sitter vid datorn och läser eller om man har boken i handen.
Jag vet att folk som jobbar på förlag har kunskapen och vetskapen om hur en bok är och ska vara. Hur den kan se ut. De kan hjälpa folk att jobba mer på den så att det blir riktigt bra och godkänd.

Jag tror att e-boken är ett väldigt användarvänligt alternativ. Det är enkelt att söka sig fram i texten och om man behöver hämta information om något som inte gick djupare i boken kan man lätt söka på internet. (Jag har precis lärt mig om XML och alla koder som finns gömda i elektroniska texter, mycket lättare att arbeta med och hitta genom det!)
Det finns också möjlighet att ha ljudfiler på internet. Så om man vill lyssna till boken samtidigt som man läser kan det vara en fördel.

Det är billigt och smidigt för folk att ha böcker i datorn. Det tar inte så mycket plats, man slipper gå iväg till en bokhandel. Om man har svårt att slita sig från datorn för att plocka upp en kodex så slipper man det.

Ljudbok

Många gillar ljudböcker för att de är enkla. När ögonen är upptagna med att ta in information så kan man ändå ”läsa” en bok samtidigt. När man sitter och kör till exempel. I regel så har väl nästan alla böcker som blir till ljudböcker blivit tryckta i kodexform innan. Det är nog samma sak där som med de andra: om informationen är den samma som i en bok så är det en bok.
Ljudbok är bra för människor som inte kan läsa så bra, eller vill lära sig mer om hur man talar på det språk som boken är på. Språklitteratur brukar innehålla ljudfiler så att folk ska förstå bättre hur det uttalas till exempel.

Men tyvärr så kan ljudboken vara mer begränsad än andra böcker. Den kan inte innehålla bilder och en bild kan innehålla mer än tusen ord och ändå inte beskrivas tillräckligt väl. Det är en information som försvinner där. Det är även svårt att söka sig fram till ett ställe i boken då om det är flera filer på rad, inte märker att det byter fil eller om det är en hel fil måste hålla koll ständigt vilken minut och sekund de var på.

Jag tycker inte om ljudböcker så mycket. Jag gillar idén om det men jag själv kan inte använda det så mycket. Nu när jag bor i Borås så kör jag inte bil och har då ingen anledning till att ha en ljudbok på så sätt. Och jag tar emot information genom hörsel dåligt, och måste ha något att uppehålla händerna med oftast. Om jag blir distraherad kan boken spela på i flera minuter utan att jag hört ett ord av det och måste sedan söka mig tillbaka till var jag lyssnade sist. Jag gillar att lyssna på musik, men det är för att jag inte behöver ta till mig information utan bara ha det i bakgrunden när jag fokuserar på saker.

Alla böcker är så riktiga som man gör dem till!
Ann Boström 

Detta är alltså bara åsikter från min sida.

Jag är nyinflyttad till Borås. Det känns bra här. Men det är väldigt nytt. 

Det finns två väder i Borås: Regn eller uppehåll. Om det är uppehåll kan man räkna med att det kommer regna igen inom de närmsta 10 minuterna. Därför är det ingen som går utanför sitt uppehälle utan ett paraply. En regel som jag lyckats följa de flesta gånger.

Det är mycket nytt som sagt. Ny stad, ny skola, nytt folk, ny bostad. Ja, jag lämnade nästan allt bakom mig förutom lite prylar. Innan jag åkte var jag ledsen över att det var sista kvällen jag fick umgås med tjejerna. När jag satt i bilen hade jag en klump i hjärtat över att lämna Degerfors bakom mig. Och när familjen åkte hem igen efter att ha hjälpt mig flytta blev jag tom. 

Men jag fick träffa folk dagen därpå redan. En tjej som heter Madelene som har blivit min vän. Jag blev lite rädd först för att det gick så fort. Bytte nummer, följde med mig hem och stannade till sent och sedan träffas nästa dag på lunch för att umgås hela dagen och jag följa med henne hem och stanna till kvällen. Det gick fort men jag tror att det blir bra.

Sedan har jag träffat Paula & Paula. Jag festade och umgicks med Paula som går i samma klass. Sedan försvann hon med sin vän och jag hittar en till Paula i toakön, som också går i min klass. Idag fick Paula och Paula träffa varandra. De är ganska lika i utseende också då. Jag kommer att ha problem med att hålla isär dem säkert. ^^'

Jag är en av de yngsta verkar det som. De flesta är ca 25. Madelene är 22 år. Jag tyckte att jag började sent då jag inte kom direkt efter gymnasiet men tydligen inte.

Borås har gjort att jag hittat saker inom mig som jag trodde att jag hade förlorat. Det känns inte så ensamt här som jag trodde. Jag hade föreställt mig själv sitta inne i mitt rum och aldrig göra något, helt ensam. Men jag har god kontakt med de hemma, jag går på föreläsningar och är med på fadder aktiviteterna. Har knappt tid att sitta hemma tycker ja. Jämfört med hur det var förut som arbetslös i alla fall.

Mitt liv har nu börjat och jag hoppas att det kommer att bli en bekväm resa framåt.

Woho nu var det ett tag sedan jag skrev något här!

Jag är uppe "sent" för en gångs skull. Ska hämta min syster som är på fest i Mölle. Jag är inte speciellt trött. Jag blir mysko när jag är ensam och uppe sent. 

Jag funderar massa på att sluta med Facebook. Delvis på grund av den här videon: http://www.youtube.com/watch?v=8UouP8cRYZ8
Och detta inlägg av Ida Etzuko: http://etzuko.blogg.se/2011/june/vart-tog-orken-vagen.html

Men jag vet inte om jag skulle klara av det. Allt händer på Facebook. Det talas om möten, evenemang information. Alla är på facebook och förväntar sig att folk ska kolla sina faceböcker ständigt och få reda på vad som händer när med vem. Men är det inte bra att komma ifrån det lite. Jag behöver inte veta vad den ointressanta personen gör med den andra ointressanta personen. Jag behöver lite betänke tid.

Kanske inte ska avsluta helt men lägga ner lite? Jag tror att Facebook har lite av en trygghetsfaktor. Man vet att det finns folk inom några knapptryck. Man får veta allt bra, allt dåligt och allt mitt i mellan. Vad behöver jag veta och vad är onödig information. Kan jag få tag på information på något annat sätt än just Facebook. Svaret är väl ofta ja, jag kan få tag på informationen genom att prata med personen. Uppdatera face to face eller via telefon. Det kräver mer mänslig kontakt.

Det fann en tid då jag inte behövde smilys. Nu känns det tomt och konstigt utan dem. "Går mina känslor för det här ämnet fram om jag inte lägger till ett <3 eller en :c?"
Jag kan överdriva med smilys, speciellt när jag chattar med Ida och Ida. Mycket hjärtan och konstiga smilys då <33

Men skulle jag verkligen fylla min tid med vänner eller skulle jag bli rastlös för att jag har en mindre sak att kolla var 5e minut? Eller är det därför jag är rastlös av mig? Är Facebook bara en dålig distraktion från annat man behöver göra/leva livet? Man vet att det kan hända saker där var fe minut och väljer då att sitta kvar några minuter extra som till slut blir timmar? Det kanske inte är ett dugg intressant den nya informationen. 

Vi får se om jag tar bort kontot. Jag klarar mig bra utan det när jag inte är hemma. Då är det väl inte omöjligt om jag skulle vara hemma heller?

Nu är min syster hämtad så det är väl lika bra att jag hoppar i säng. 

Urg, så himla trött idag. 
En del saker har ordnat upp sig så det är inget som är panikjobbigt just nu. Tanken idag var att jag skulle städa mitt rum, an easy task. Jag har omöjligen tid för det senare i veckan då mitt schema är proppfullt.  

Idag har jag inte städat något. Fastän jag inte haft något panikjobbigt hängande över mig så är jag helt slut och tycker att livet suger lite. Praktiken går bra. På praktiken mår jag bra. Men så fort ja kom hem så störtdök mitt humör. Utmattad både i kropp och själ. Försökte vila en stund. Gick inget bra, åkte hem till Pappa för att äta mat, fick inte upp mitt humör något märkbart. Kom hem igen och tänkte att socker brukar ju vara bra på sådant. Inte det minsta.
Jag vilade igen och fick lite sömn. Inte så bra med tanke på att min dag imorgon börjar med att träna kl 7 på morgonen och att jag borde sova tidigt i natt.

Alltså har hela dagen gått utan något nyttigt gjort. Det är inte för sent ännu att börja städa!
"Jag kan klara av det! Fast det kan ta tid, vet jag vad jag gör! Värt vartenda steg, på min långa väg." För att citera en av disneys bästa sånger~
Känner mig bättre nu faktiskt. Men dagens väder har motverkat mig totalt hela dagen >.> 

Uttrycket "att sova på saken" har jag alltid tyckt dumt. För om det är något man behöver tänka på så ska man just tänka på det. När man sover så tänker man inte, det är drömmar om något och de brukar vara ologiska.
    Visserligen så kan man kanske tänka bättre efter att man sovit men det är inte samma sak. Då har man bara skjutit upp tankeverksamheten. 

    Men i ett par nätter nu när jag har varit i ett halvvaket tillstånd har jag fått som en uppenbarelse eller en jättebra idé. Jag hinner tänka "det ska jag skriva upp" eller " det borde jag göra!" innan jag somnar om igen. När jag vaknar på riktigt så kommer jag inte ihåg vad det var för något jag skulle göra eller komma ihåg. Jag kommer bara ihåg att jag tänkt "det ska jag skriva upp". Det är väldigt frustrerande.
    Detta kanske är att sova på saken. Att komma fram till saker genom att låta det undermedvetna jobba lite med det. Men det är nog sällan som det lyckas då man inte kan kontrollera det undermedvetna. Inte särskilt effektivt heller då jag inte kunde komma ihåg vad jag tänkt ut på natten.
    När jag gick och lade mig hade jag inte målet att tänka på en viss sak utan att få en bra nattsömn. Alla som förväntar sig något annat blir nog besvikna. 

    Drömmar brukar vara en salig blandning men om man hållit på med något mycket en dag eller att tankarna snurrat runt en viss sak så är det större möjlighet att drömma om just det. 
    Många nätter har jag drömt om Dragon Age och The Sims bara för att jag spelat det mycket den dagen. Men de senaste nätterna som jag drömt och kommit på saker jag inte kommer ihåg när jag vaknar har nog handlat om jobb. Jag har inget jobb men jag börjar känna att jag gör framsteg i mitt sökande. Jag tar itu med saker som jag borde gjort sedan länge tillbaka. Jag har blivit mer aktiv i mitt jobbsökande helt enkelt. Därför är det extra frustrerande att jag inte kommer ihåg detta genialiska som jag tänker ut om nätterna. Men om jag kom ihåg i verkligt vaket tillstånd kanske det inte alls skulle se så genialiskt ut, men om det skulle hjälpa mitt jobbsökande så skulle jag gärna vilja ta del av det. 
    Det är trots allt min hjärna! >__<

Men jag har mycket kvar att göra och ta tag i med meítt jobbsökande, men jag är på rätt väg nu ^v^